Colin Bowden om smedjan

I juni 2011 besökte Colin Bowden från Storbritannien lancashiresmedjan. Colin Bowden har besökt åtskilliga industrihistoriskt intressanta platser både i sitt eget land och i andra europeiska länder. Han är medlem i AIA, Association for Industrial Archeology. I tidskriften ”Industrial Archeology News” publicerade han under hösten intryck från sitt besök i artikeln ”Sweden – A Postscript”:
”Trots den nuvarande lugna och pittoreska miljön är Karlholmsbruk ett av Sveriges mest betydelsefulla industriella minnesmärken, ett relativt stort bruk, slående för hur komplett den bevarade smedjan är vilken mångfald den uppvisar. När den startade 1727–30 hade bruket egen masugn, och ytterligare bearbetning av järnet skedde genom vallonsmide. Efter 1843, då masugnen revs, kom dock tackjärnet från annat håll. 1879–80 ersattes emellertid vallonsmidet med lancashiresmide och smedjan i Karlholmsbruk byggdes om. Sen dess har utseendet av smedjans inre och dess utrustning ändrats ytterst lite, även om produktionen upphörde 1931 och en viss renovering skedde 1973.
I ena änden av smedjan finns sex lancashirehärdar sida vid sida, utrustade med mekaniska hjälpbrytare, vilka, genom ett ledningssystem ovanför härdarna, drivs av en ångmaskin i ett angränsande rum. Där finns även en blästermaskin och tre ångpannor.
Ångmaskinen (som förmodligen ersatte en tidigare) är en inverterad vertikal compoundångmaskin byggd av J & C G Bolinder Mekaniska Verkstads AB i Stockholm år 1889, vilken installerades omkring 1900. Denna drev även den blästermaskin av Rootstyp som kom från (och förmodligen byggdes av) Brevensbruk, Örebro, till skillnad från de måhända vanligare cylindermaskinerna av Baggetyp som påträffas på andra ställen. Härdarna arbetade i anslutning till en mumblingshammare, för att framställa smältor. För vidare bearbetning av dessa fanns en vällugn, ett valsverk som drevs med vattenturbin, två stångjärnshammare som drevs med vattenhjul samt två ånghammare, I vällugnen blev temperaturen tillräckligt hög för framställning av stångjärn i valsverket liksom vid hamrarna.”
Av Colin Bowden, översättning av Ingegerd Martinelle