Den historiska bakgrunden och utvecklingen i Sandby finns beskriven både på hemsidan här och i böckerna om Sandby. Där kopplar jag ihop utvecklingen i Sandby med Sveriges och Upplands allmänna historia. Boken har mer text och mer analys, hemsidan mer av bilder och filmer som inte ryms i boken. Här följer en sammanfattning av de viktigaste linjerna av den utvecklingen. Befolkningen i Sandby var tidigare liksom i hela Sverige dominerad av bondeyrket och ¾ delar av Sandbyborna levde i skatte-bondehushåll, under lång tid. Trots höga födelsetal var befolkningsökningen relativt låg, mest på grund av att dödstalen också var höga. Det kom att förändras under de närmaste seklerna.

Humleodlingar har funnits i Sverige åtminstone sedan Gustav Vasas tid. Han ville att varje bondgård skulle ha minst 200 humlestörar för att kunna brygga öl åt hans administration, tjänstefolk och soldater. Sådana humleodlingar fanns också i Sandby har Riksantikvarieämbetet visat. Under 1700-talet nådde humleodlingen i Sverige sin höjdpunkt och då fanns det miljontals humlestörar i landet. Lantmätaren noterade alltid var humlegårdarna fanns, så även i Sandby. Än idag kan man finna humleplantor på dessa sedan länge övergivna humlegårdar.

Båtsmanstorp anlades i slutet av stormaktstiden, då Karl XII var kung. Kusten skulle bland annat försvaras av båtsmän och fyra båtsmanskompanier sattes upp. Ett av dem lokaliserades till Uppland och Roslagskusten. Skattebönder i en rote skulle underhålla en båtsman. För att underlätta värvandet lovades bönderna befrielse från skatter och utskrivningar. Ett avtal upprättades där alla kustsocknar i landet lades under båtsmanshållet. Västland var en av dessa socknar. Båtsmännen delades in i grupper om 10 män som ingick i kompanier på 180 man. Båtsmanstorp Nr 13 och Nr 14 vid Norra Roslags 1:a båtsmanskompani anlades i Sandby och husen finns kvar än idag.

Hampaodlingen i Sandby var också ett påbud av kronan (kungen). Man använde fibrerna i stjälkarna på hampaväxterna för att tillverka bl.a. segeltyg, rep, säcktyg, lastnät och fiskenät. Upp till 90 % av alla segel tillverkades av hampa ända fram till ångfartygens genombrott i mitten på 1800-talet. Allt rep och alla segel gjordes i Sverige av hampa som odlades i landet. Mängder av hampa behövdes för detta ändamål. Det fanns till exempel 11 ton rep och segel på regalskeppet Vasa när det bärgades, enligt Vasamuseet. Växtdelar kunde även användas till foder åt djuren. Hampaodlingar fanns längs ån i de södra delarna av Sandby, backen där kallas Hamplandsbacken än idag.

Salpetersjuderier började anläggas när militären övergick till eldvapen som laddades med svartkrut. Till en början köptes krutet från utlandet, men under stormaktstidens alla krig ökade behovet av krut och man började tillverka eget krut i Sverige. För att tillverka krut behöver man salpeter (svartkrut innehåller 75 % salpeter) och det kunde man hitta i stor koncentration under golven i ladugårdarna där urin från djuren blandades med jord och blev till salpeter. Kronan skapade regler kring denna hantering. Bland annat förklarades stalljorden för krono regale, dvs. det som fanns under golven ansågs vara kungens ägodel. Bönderna ålades också att ha trägolv i ladugårdarna för att underlätta att denna salpeterbildning skulle kunna ske när urin trängde ner mellan golvspringorna. Ganska snart uppstod det en yrkeskår som kallades salpetersjudare. De fick långtgående befogenheter t.ex. mat, logi och bränsle till sjudningen under arbetet med insamlingen av salpetern. Bönderna klagade över dessa pålagor och över sjudarnas besök som de föraktfullt kallade för ”pissegubbar”. Sådana sjuderier och salpeterlador anlades runt om i landet och även i Sandby fanns det ett sjuderi. I mitten på 1700-talet kom de första sjudarna till byn enligt mantalslängderna. På 1800-talet minskade behovet av krut i Sverige och år 1830 togs salpeterskatten bort och sjuderiet i Sandby avvecklades.

Det skedde en kraftig befolkningsökning och medellivslängden ökade dramatiskt. Sverige fick en ny kungaätt med Karl Johan Bernadotte, och ett nytt statsskick med Regeringsformen 1809 som främsta inslag. Ur denna sprang sedan både tvåkammarriksdag, politiska rikspartier och så småningom demokrati. Sverige deltog i sina sista krigshändelser och har sedan 1814 inte varit med i några krig som nation, på senare tid bara fredsuppdrag för FN. Laga skiftet förändrade landsbygdens byar. Industrialiseringen kom igång och medförde en kraftigt ökad urbanisering. Många människor lämnade landet och emigrerade. Statsmakterna bedrev en kampanj för att stärka folkhälsan, förutom rådgivning infördes bl.a. obligatorisk vaccination mot smittkoppor.

Även för Sandbys del skedde det en kraftig befolkningsökning. Vid sekelskiftet till 1900-talet bodde 464 människor i Sandby, en ökning under 1800-talet med 126 %. Förutom höga födelsetal hos befolkningen var det en kraftig inflyttning från närliggande byar och socknar som låg bakom ökningen. Dessutom vittnar husförhörslängderna om att alla barn i Sandby vaccinerades mot smittkoppor vilket minskade spädbarnsdödligheten. 1816 blev det obligatoriskt att vaccinera alla barn mot smittkoppor i Sverige. Lagaskiftet genomfördes som tillsammans med urtappningen av Sandby sjö gav flera nya odlingsområden. Nybyggare och odlingsmän befolkade utmarkerna. Befolkningsstrukturen förändrades från den homogena skattebondebefolkningen på 1700-talet till större inslag av jordlösa grupper. Minst två bönder från Sandby satt i bondeståndet under flera riksdagar i början på 1800-talet och bidrog till beslut om samhällsförändringarna. En viktig grupp i utvecklingen blev hantverkare av olika slag. Förutom skomakare och skräddare så hade Sandby bl.a. två garverier med många gesäller. Under sista halvan av 1800-talet kom också handelsmän till byn. Det finns flera exempel på handlare som sökte tillstånd för att driva handelsbodar som senare utvecklades till lanthandel. Man kan också se en ökad inflyttning till städerna, framför allt till Gävle. Däremot var emigrationen inte särskilt stor från Sandby, bara ett fåtal lämnade byn för utlandet. Det kan dock hända att f.d. Sandbybor som tidigare flyttat till Gävle eller Skutskär sedan emigrerade till Amerika därifrån. En storbrand 1859 höll nästan på att utradera hela byn då 11 hemman brann ner till grunden.

Välfärdsstatens genombrott sker i Sverige under 1900-talet. Kungen förlorade sitt politiska inflytande och den politiska makten förflyttades till Riksdagen. På många sätt fick en majoritet av befolkningen så stora förbättringar i sina livsbetingelser att begreppet folkhemmet började användas för att beskriva den utjämning som skedde mellan olika socialgrupper och ordet folk återkom i flera olika sammanhang. Folkrörelser hade startat redan i slutet på 1800-talet och fick förnyad kraft efter första världskriget. Folkskolan blev på riktigt en skola för alla. Folkbildning blev ett begrepp som flera studieförbund anammade. På Folkets Hus bedrevs kurser och kulturell verksamhet samt politiska möten. Folkets Park blev samlingsplats för nöjesevenemang på många platser i Sverige. Stockholmsutställningen 1930 öppnade för en ny arkitektur och formgivning. Funktionalism blev ett nyckelord för det nya, där funktionen stod i centrum.

Första halvan av 1900-talet och fram till 1960–70-talen var Sandbys ”guldålder” både när det gäller befolkningsstorlek och antal olika verksamheter. Invånarantalet minskade bara marginellt fram till mitten av seklet då det fortfarande bodde cirka 430 människor i byn. Många nya hus byggdes och gamla moderniserades enligt funktionalismens principer även i Sandby. Det fanns hantverk och förindustriella verksamheter i Sandby redan på 1800-talet, till exempel sadelmakeri och garveri. På 1930-talet kom industrialismen till Sandby och fler och fler lämnade bondelivet för annan verksamhet. Entreprenörer och egenföretagare startade eget och ett 20-tal mindre enskilda firmor växte fram. Andra pendlade till arbeten på andra ställen, först och främst till Karlholm.

Servicen var väl utbyggd, det fanns två livsmedelsaffärer, två skolor, en post, en fjärdingsman (polis) och en tid även en läkarmottagning och en herrekiperingsaffär. Folkrörelserna i Sandby dominerades av frikyrkorörelsen och nykterhetsrörelsen som bedrev en omfattande verksamhet. Det fanns också inslag av idrottsrörelsen genom Sandby SK och Sandby IK. Västlands föreläsningsförening bedrev folkbildning. Det var ett 20-tal olika organisationer i kommunen som samarbetade för att ordna offentliga föredrag och de anordnade också många föreläsningar i Sandby. Folkets Hus fanns inte i Sandby men där fanns tre andra större lokaler som kunde användas för sådana ändamål. Ett folkbibliotek fanns i IOGT:s lokal men flyttades sedan till folkskolans matsal. Ett stort antal ideella och humanitära organisationer såg också dagens ljus under denna ”guldålder”. Utifrån kom bl.a. cirkusar på besök varje sommar. Även bonderörelsen hade flera verksamheter med sina ekonomiska organisationer, kvinno- och ungdomsförening. Några verksamheter sysselsatte många av byborna och det var f.a. bygget och driften av flottleden, arbetet i Lådfabriken, kommunens frivilliga borgarbrandkår vid Spruthuset och byggboomen på 1930–1940-talen då många nya egnahem byggdes av snickare och byggmästare i byn. Sandby förvandlades från en utpräglad bondby till en differentierad by med många olika verksamheter.

Under sista halvan av 1900-talet och framför allt efter 1970 har avfolkningen satt stora spår på bygden och de flesta tidigare verksamheter har försvunnit. Service som skolor, affärer, post och kultur har lagts ner och flyttat vidare till Karlholm eller Tierp. De tidigare gemensamma samlingslokalerna har sålts till privata ägare. Busslinjerna drogs ner till ett minimum och då blev bilägande ett måste för att kunna ta sig både till arbeten och den service som samhället ska tillhandahålla. I takt med demokratins utveckling under 1900-talet har flera Sandbybor också engagerat sig i politik. Det finns flera exempel på personer från Sandby som har aktiverat sig både i bondeförbundet (centern), högern (moderaterna), folkpartiet (liberalerna) och socialdemokraterna på kommunal men även på landstingsnivå. År 1974 införlivades Västlands kommun i Tierps kommun vilket givetvis också påverkade det politiska spelet.

Idag är Sandby en helt annan typ av by förmodligen ganska lik andra byar på landsbygden i Sverige. Den 1 januari 2000 lades borgarbrandkåren ner efter en lång tids diskussion. Den sista mjölkbonden försvann från byn 2006 då han upphörde med sin verksamhet. Lådfabriken med 40–45 anställda lades ner 2014 efter att några år tidigare ha sålts till ett företag i Hälsingland. 2015 inträffade en av Sandbys, historiskt sett, större bränder. Det var två äldre boningshus och ett flertal uthus som brann ner till grunden. En relativt stor andel av de cirka 135 personer som bor i bykärnan idag är pensionärer, men där finns också en hel del yngre som befinner sig i AK (arbetskraften). Idag finns det ingen dominerande större arbetsplats som tidigare och många arbetspendlar till andra orter, några är entreprenörer och egenföretagare i byn. Marken på många av de äldre gårdarna arrenderas ut till ett fåtal jord- och skogsbruk idag. På dessa bedrivs i huvudsak åkerbruk med potatis-, vall- och sädesodling, i skogen produceras timmer och ved. Tidigare höns- och svinuppfödning är helt borta men någon enstaka gård har boskapsskötsel. Några har blivit hästgårdar och får finns men bara till småskaligt husbehov.

2G, 3G, 4G och nu kommer 5G, detta liksom bredband och fiberkablar är uttryck för den digitala utvecklingen under 2010-talet. Även Sandby har fått en släng av digitaliseringen. Poddradion Nattsudd sänds varje dag. Den 12 mars 2021 var det världspremiär på en digital konsert som sändes från Sandby ut över hela världen av singer songwritern Fia Forsström. House of Phabian är en webb-baserad podd om inredning, antikviteter och odling som utgår från Sandby. Projektet Sandby – en by i Uppland – har en hemsida på den här adressen där digitalt material om Sandbys historia publiceras. Allt detta visar att det öppnas nya möjligheter i en ny tid för Sandby.