• 5
  • 1
  • 2
  • 6
  • jquery carousel
  • 4

Uppdaterad: 2022-08-21

 

VÄstlands Hembygdsförening

 

Västlands Hembygdsförening

Kontaktinformation:
Adress: Gällbo 225, 819 61 Skärplinge
Telefon: 0294/202 97
E-post: peter.mattsson@c.lrf.se eller cb.wallin@telia.com
Bankgiro: 181-4813 OBS! NYTT BANKGIRO-KONTO
Org.nr.: 817300-4675
Hemsida på Karlholm.nu:   www.karlholm.nu/Västlands Hembygdsförening
Hemsida på Nostalgi:   www.karlholm.nu/nostalgi

 
– – –
 

Hembygdsgården

Verksamhetsgrenar:
Muséer, arkiv, bagarstuga och offentliga lokaler för uthyrning samt guidning och spelmansstämma.

Ordförande:
Maria Thornberg
(maria.thornberg@live.se)

Kassör:
Peter Mattsson
(petertmattsson@telia.com)

Sekreterare:
Inger Lind
(inger.lind2@gmail.com)

Ledamöter:
Anders Hedbom (anders.hedbom@gmail.com)
Alf Monie (alfmonie@hotmail.com)
Ulf Elebjörk (elebjork@hotmail.com)
Lars Wadman (lars.wadman@gmail.com)
Stefan Wallin (stefan.wallin@live.se)
Bengt Jansson (bondegatan15@hotmail.com)

 

 

Bakgrund

Västlands Hembygdsförening bildades 1961. Hembygdsgården är en mycket gammal byggnad. Herrgårdsbyggnad från Västlands bruk, den enda byggnad som sparades vid (Rysshärjningarna 1719).

Den har använts på många olika sätt genom åren. Under en period vid sekelskiftet 1800–1900 användes den som bostad för smedsänkor från bruket s.k. "Gratialister". I mitten på trettiotalet förvärvades byggnaden med omkringliggande mark av J.U.F. som renoverade huset och skapade en jättefin park där många festligheter hållits genom åren.

Från 1961 övertogs byggnaden av den då nybildade Hembygdsföreningen.Byggnaden användes för den egna verksamheten samt hyrs ut till födelsedags och bröllopsfester m.m.

 

 

Årets största aktivitet är den årliga spelmansstämman (Rappkallestämman)

Nedanstående text är ett citat från hemsidan www.folkmusikfesten.nu:

"Till minne av Carl Johan Medén med smeknamnet ”Rapp-Kalle”

”Det måste finnas ett gott hjärta och sinne för musik hos en spelman som kan åstadkomma en så vacker, njutbar och fin melodi.”

Så upplevde Bengt Jansson och Oskar Johansson när de hörde riksspelman Gösta Hellström spela ”Rapp-Kalles vals” i CKF-gården i Sandby på 1970-talet.

Trots att Carl Johan var en bohem som söp, slogs och gjorde affärer med tattare och patrask, måste det ha funnits något speciellt hos honom. Melodin lever kvar och spelas fortfarande överallt på stämmor, spelplatser och där spelmän överhuvudtaget träffas. Till glädje för både spelmän och åhörare. Den är dessutom Västlands Spelmanslags signaturmelodi. Hos Bengt Jansson mognade tanken på att hedra och upprätta Carl Johan på något sätt. Spelmannen fick ju inte ens en hederlig begravning p.g.a. kyrkans och den samtida befolkningens syn på hans leverne som spelman och bohem.

En minnessten är därför rest vid Hembygdsgården, Åkerbygården, i Västland och avtäcktes i samband med stämman den 11 augusti 1996. Stenen är hämtad från ”Rapp-backen”, där Carl Johan bodde en stor del av sitt liv. Västlandsstämman heter sedan år 1996 Rapp-Kallestämman."

 

 
 

VÄSTLANDS SPELMANSLAG

 

Styrelse

Stefan Wallin är ordförande och Elisabeth Wallin sekreterare och Vajne Jakobsson kassör, Harry Hedbom spelledare.

 

Västlands spelmanslag på Facebook

Här hittar Du oss på Facebook: www.facebook.com/vastlandsspelmanslag

 

 

Karlholm och spelmanstraditionen

Vi talar om området som brukar kallas ”Norduppland”, Västland, Österlövsta och Hållnäs gamla socknar. I detta område är Karlholm ett naturlig nav, där det ligger, centralt invid 76:an och Lövstabukten. På bruket har det under hela dess tillvaro, producerats olika varor. Från början var det ett järnbruk, som exporterade järnvaror ut över världen.

Under en tid var det sågade trävaror som skeppades ut. Sågen avlöstes av wallboard, både hård, halvhård och porös, till byggindustrin. Det kom sedan in ett komplement på arbetsmarknaden, då en fabrik för plastbrickor förlades till bruket.

I denna byggd har under århundraden funnits många och namnkunniga spelmän, som i många fall lämnat spår efter sig i form av låtar. Till dessa låtar har det dansats som en långdans genom tiderna. Vid alla livets skiftningar var det viktigt att det fanns en spelman med som kunde tolka både glädje och sorg.

Västlands Spelmanslag gör nu sitt bästa för att föra traditionen vidare, genom att mer meriterade spelmän hjälper och lär de som ännu inte kommit lika långt. Från det att laget startade 1983, ja t.o.m. fem år tidigare, har vi övat varannan vecka i Västland.

Reportuaren är ganska imponerande och vi finner glädje i att ytterligare utöka densamma. Nu ser vi med glatt mod mot framtiden, då vi skall få vårt natursköna område känt för en större krets av européer. Det är helt klart att vi gärna delar med oss av de ”godsaker” vi har omkring oss, i form av naturupplevelser, både på land och på hav. Lövstabukten är faktiskt unik, den finns BARA här !

 

 

Rapp-Kalle stämman

Källa: Skriften ”Västlands Kommun 1919–1973” Utgiven av Västlands Kommunstyrelse 1974.

Stämman anordnades av Västlands Hembygdsförening, med kontakter till Västlands Spelmanslag och Västlands Församling. Samarbetet mellan Spelmanslaget, Hembygdsföreningen och Församlingen har fortsatt under åren och fördjupats. Dagen börjar alltid med en högmässa, där Spelmanslaget medverkar, därefter förflyttar sig spelmän och intresserade kyrkobesökare till Åkerbygården, för en kopp kaffe. Så är det dags för första allspelet, som följs av, dels uppspelning av olika spelmän, dels buskspelning lite överallt på hembygdsgårdens område.

Stämman avslutas med ett andra allspel, men det blir inte tyst för den skull, det är oftast någon eller några låtar som skall läras in för träning under hösten. Så har det gått till i tjugonio år och så kommer det att gå till även i år, det trettionde.

Under årens lopp har många kända spelmän och underhållare besökt vår stämma. Ceylon Wallin var en trogen besökare vid stämman. Våra lokala storsångare Bertil Eriksson och Fredrik de Jounge, har underhållit, liksom ”Iggesunds gänget”, Bertil Boo, Berit Bom och Gunde Johansson.

Numer är stämman mer till för att samla spelmän på deras premisser, vilket ger publiken en helt annan upplevelse än att några proffs kommer och underhåller. Man kan komma musikerna mera inpå livet, prata, fråga och få förklarat. Alla spelmän delar ju gärna med sej av sin kunskap om sin musik.

Det är ju inte fråga om en jättestämma, här i Västland, men många upplever den som ”mysig”. Det får vi höra från både spelmän och publik Här finns allt det som är väsentligt, mat, kaffe, dricka, underhållning och en väldigt fin miljö.

Åkerbygården är den enda gården i Västland av betydelse, från tiden före rysshärjningarna 1719. Den var då och senare ”Wesslands bruksgård”.

Det kan tyckas att Västlands bruk är ett litet bruk, men 1654 var det en av Upplands största bruksorter med ungefär 300 innevånare. Här fanns en masugn och en hytta med två hamrar och tre härdar. Malmen togs från gruvan i Dannemora. Man provade också att ta upp malm i Valla, men det blev aldrig någon framgång. Gruvhålen finns kvar som ett minne av den epoken. Kolet man behövde för smältning och värmning, togs från Västlands, Tolfta, Tierps och Vendels socknar.

Det järn som smiddes ut i Västland, skeppades ur över Snatrabodarna. Vägen, som går över Väla och Rävnäs ned till kusten, kallades för järnvägen. Efter det att bruksägarna slutat bo i Bruksgården, har den haft många uppgifter. Länsman i Tolfta och Wessland bodde här under många år, fältskären Johan Lindström, Häradshövding Svante Klintenberg, brukets läkare och socknens klockare är andra som bott här. Sockenskolan var inrymd här 1852–1880.

Därefter blev byggnaden bostad för pensionärer från Strömsberg och Västland. 1933 köptes gården med omgivande parkområde av föreningen Västlands Jordbrukareungdom, som 1961 ombildades till Västlands Hembygdsförening. 1969–1971 genomgick gården en grundlig restaurering såväl utvändigt som invändigt. Det är ju en stor gård, så det kostar att underhålla den.

En timrad lada har byggts upp på området, vilket har givit en möjlighet att genomföra arrangemang även om det regnar. Ladan byggdes under en kurs i hur man bygger en timrad byggnad.

 

Västlands första stämma blev en publiksuccé

Nedanstående text är direkt hämtat ur ett tidningsurklipp, UNT 13 augusti 1979.

Nu har raden av spelmansstämmor utökats med ytterligare en. I går arrangerade Västlands Hembygdsförening den första spelmansstämman i hembygdsgården och den blev en sådan succé att föreningens ordförande Ingvar H Ericsson tippar att arrangemanget med all säkerhet blir en tradition.

Över 800 personer mötte upp och kunde sitta i gröngräset lyssna till musik från över 100-talet spelmän. Vid ett tillfälle spelade de faktiskt tillsammans i några välkände låtar.

– Vi är helt överväldigade, sa Ingvar Ericsson och strålade ikapp med solen, när UNT kom till stämman på söndagseftermiddagen.

– Det har varit stor ängslan inom föreningen för hur vädret skulle bli. Fint väder är ju trots allt en viktig förutsättning för att en spelmansstämma skall bli riktigt lyckad, menar Ingvar.

 

Västlands spelmanslag

Flera välkända profiler syntes i vimlet, som t.ex. bröderna Erik och Karl Sahlström. Ceylon Wallin var också där och Karl Karlsson med sitt dragspel.

För första gången framträdde Västlands Spelmanslag, Åtta entusiastiska spelmän ledda av Gösta Hellström. Spelledare var Herman Eriksson. Dagen inleddes med en gudstjänst vid gamla kyrkplatsen i Västland. Kyrkoherde Göran Tapper predikade. Bertil Ericsson, Tierp sjöng och dessutom medverkade en grupp ur Tierps Spelmanslag. Vid orgeln satt kantor Ann Åkerberg.

Efter gudstjänsten marscherade man med spelmän i täten genom bruket och ner till hembygdsgården. Det var ungefär 300 människor som deltog i gudstjänsten.Den siffran steg alltså under dagen till över 800 personer. Efter sång av Bertil Ericsson och välkomsttal av Ingvar H. Ericsson så kunde man börja. Det blev naturligtvis både organiserat framträdande av spelmännen och mycket buskspel.

 

Visning

Det bjöds inte bara på musik. Ingvar Ericsson sjöng till bl.a. eget gitarrackompanjemang, dessutom medverkade Visor och Skillingtryck från Österbybruk ledda av Berta Svensson. Under hela dagen visades också hembygdsgården. Bl.a. festvåningen som syföreningen kostat på närmare 30.000 kr. i renovering och möbler de senaste åren. Besökarna kunde också ta en titt på det gamla köket som är från slutet av 1600-talet. I programmet medverkade också Älvkarleby Folkdanslag.