blankrad
blankrad
Tierps skolmuseum – en presentation av ett kulturprojekt i Karholmsbruk
blankrad
Mitt namn är Roland Dahlberg. Efter min lärarutbildning i Uppsala fick jag min första tjänst i Karlholmsbruk, ett av de gamla vallonbruken i Norduppland. Året var 1961, och här har jag verkat i skolan i drygt 30 år.
blankrad
Då visste jag mycket litet om vallonbruken. Det var intressant att sätta sig in i deras historia, bl. a för att få en känsla för barnens rötter, och att skapa en förståelse och stolthet hos eleverna för sin hembygd och människorna här.
blankrad
På 1600- och 1700-talen var Lövstabruk det dominerande järnbruket i Norduppland. På 1720-talet härjade ryssarna här längs kusten och brände ned byar och bruk.
blankrad
När de försvunnit, byggdes Lövstabruk åter upp, men det saknades skog för kol-tillverkning. Det fanns däremot i grannkommunen Västland några mil längre norrut.
blankrad
Bruksherren i Lövstabruk, Carl de Geer, ansökte då om att tillfälligt få uppföra en smedja i det nuvarande Karlholmsbruk, där skogen fanns tillgänglig. Efter en rad juridiska strider beviljades detta. Fast järntillverkningen blev kvar för gott.
blankrad
I en skrift från 1700-talet fann jag en anteckning om den tidigare Västlands kommuns första skola: ”en liten stuga av grovt bilat liggtimmer”. Man berättade för mig, att stugan fanns kvar. Då föddes tanken på att kanske kunna skapa ett litet skolmuseum.
blankrad
Under 1900-talet har liknande tankar funnits i Tolfta från 1930-talet, och i Söderfors på 1950–60-talen. Dåvarande skolstyrelse avsatte en viss summa pengar per år för ändamålet till Söderfors. Tråkigt nog blev det inget av de båda försöken.
blankrad
Vid 1960-talets mitt lades en rad små skolor ned inom Västlands kommun för att centraliseras till Karlholmsbruk. Vid den tiden var jag tillsynslärare, med ansvar för praktisk hantering av skolans materiel. Det blev min uppgift att rensa de gamla skolbyggnaderna.
blankrad
Folket i de aktuella byarna blev bekymrade och oroades av att mycket, som de varit med om att skapa och upplevt, skulle försvinna för gott. Därför började jag då spara olika föremål för ett eventuellt skolmuseum.
blankrad
År 1981 kunde idèn börja förverkligas. Tierpsbyggen, som förvaltade den gamla bruksbebyggelsen i Karlholm, lät mig då fritt få disponera den lilla skolbyggnaden. Tillsammans med skolans vaktmästare, Lars Holmgren, rustades byggnaden invändigt.
blankrad
År 1976 byggdes en ny skola i Karlholmsbruk. Den gamla låg där nuvarande Konsumbutik finns. Det behövdes en del pengar för museets iordningställande. Mycket materiel behövdes inte längre i den nya skolan. Jag fick få tillåtelse att auktionera ut överskottet och behålla nettot för museets räkning.
blankrad
Vid den tiden hade Västlands kommun gått upp i Tierps storkommun. Premiärvisningen kunde ske på Karlholmsdagen den 6 juni 1982. Skolstyrelsen tog på sig huvudmannaskapet och ansvaret för skolmuseet. Jag fick också tillstånd att besöka alla skolor i storkommunen för att kunna komplettera samlingarna. Därför speglar innehållet många olika skolor i kommunen.
blankrad
Skolmuseer finns på ett antal platser i Sverige. Jag besökte en rad av dem för att få en idé om, hur det hela skulle läggas upp. Tanken var också, att det i Karlholm skulle skilja sig från hur andra presenterades. Förändringarna i samhället kom i allt snabbare takt. Mycket av äldre undervisningsmateriel försvann, trots att det pedagogiska värdet fortfarande var stort.
blankrad
Mitt beslut blev att samla föremål av många olika slag, från det allra äldsta jag fann, till det senaste under min skoltid. Jag begränsade också samlingarna till att omfatta de sex första skolåren, den period som alla människor upplevt.
blankrad
Museet speglar åren 1840 till 2000. I samlingarna finns förutom en mängd läroböcker i skolans olika ämnen, laborationsföremål, apparater, elevarbeten, ett stort planschförråd, vykort från orten och en mängd foton av elever i arbete under 1980-talet.
blankrad
Det kanske mest intressanta för många besökare är en mycket omfattande samling av klasskort från 1800-talets slut och fram till år 2012. De äldsta korten finns i museet på ett stort blädderblock, de senare i en pärm där.
blankrad
Mängden föremål är mycket stor, förmodligen den innehållsrikaste i landet. I skolstugan finns drygt 1.500 föremål. Ännu mycket mer finns i ett arkiv i närheten, som också kan besökas. Lärobokssamlingarna kan med sin rikedom och bredd bli ett underlag för framtida forskning om pedagogikens utveckling till exempel.
blankrad
Elevgrupper från högstadiet i kommunen har varit på studiebesök. Slöjdlärarna Gerd och Jörgen Funke tillverkade tillsammans med sina elever dockor och kläder till invigningen. Pensionärer har anlitats för att skaffa äldre föremål, och några har skrivit ner sina skolminnen från förr.
blankrad
Sedan jag flyttat från orten och gått i pension, har Västlands Hembygdsförening tagit över ansvaret för museets skötsel. Där har Arthur Holmberg, Bengt Jansson och Lennart Backman varit mycket aktiva. På begäran och vid vissa tillfällen ordnas visningar med guider från bruket.
blankrad
Vi lever nu i dataåldern, och tack vare hjälp av en inflyttad pensionerad dataexpert, Lennart Berg, har en omfattande inventering gjorts av all materiel, som nu presenteras på webben. Det hade inte varit möjligt utan hans hjälp och kunnande.
blankrad
Dessutom hade inte det digra arbetet varit genomförbart utan bistånd med skrivhjälp av arkivarien Ingvor Ek, som under lång tid utfört ett fint arbete. Hon har med hjälp av folk som känner till dom olika objekten fotograferat och skrivit beskrivningar på mängder med material. Hon har sedan matat in allt material i olika databaser, och tillverkat bildspel.
blankrad
Mitt arbete har genom åren skett helt ideellt och varit mycket intressant och givande.
blankrad
Min förhoppning är att samlingarna ska kunna bevaras och leva vidare, och vara av intresse för många fler i framtiden. Våra rötter är viktiga att minnas för att skapa samhörighet och hemkänsla.
blankrad
Karlholmsbruk 2012-01-26
blankrad
Roland Dahlberg
blankrad
© Idé- och utvecklingsgruppen Karlholm-Västland 2012-2017   •   Layout- och design: Janne Forsblom, Sandby 2013