© Idé- och
    utvecklingsgruppen,
    Karlholm 2009-2017

Idé- och design: Janne Forsblom, Sandby 2009



Charles de Geer flyttade en masugn från Leufsta Bruk år 1729 och byggde upp bruket kring denna.
 
1735 togs en vallonsmedja i bruk och en stångjärnshammare flyttades till Karlholm. Klockstapeln vid dammen, i nära anslutning till de gamla smedsbostäderna, stod färdig 1739 och var mycket viktig för smederna. Den ringde vid arbetets början och slut men även på söndagarna för brukskapellets räkning.
 
Redan år 1739 ordnade bruksägaren undervisning för barnen på orten, över 100 år innan allmän skolplikt infördes i Sverige. Skolstugan finns fortfarande kvar och är idag museum som visar skolföremål från 1800-talet och framåt.
 
1880 kom lancashiresmidet till bruket. En ny och större smedja på den gamla vallonsmedjans plats öppnades, ett verkligt genombrott för Karlholms bruk.
 
I Bruksmagasinet fick man de leklamliga behoven tillgodosedda, där kunde smederna hämta sin lön bestående av: säd, malt, örter, sill, tobak, vin, brännvin m.m. Här förvarade man även järnet i väntan på att kunna skeppa iväg det.
 
År 1909 fick Karlholm ett sågverk som vid högsäsong sysselsatte 200 man.
 
Den 21:a september 1931 smiddes den sista järnstången och Karlholmarna fick istället leva på skogen och det lilla sågverket. Tyvärr räckte inte skogen så länge utan sågverket revs bara några år efter att smedjan slagit igen. Än en gång kom svåra tider och bruksborna fick ge sig ut och söka arbete runt om i landet.
 
1937 började det hända saker kring det gamla bruket, man började göra plats för en träförädlingsfabrik och året efter kunde många karlholmsbor cykla ner till den nya fabriken som KF tillsammans med Korsnäs hade uppfört.
 
Sommaren 1980 drar sig KF ur dåvarande Karlholms AB och ännu en kris är ett faktum, dock hade man då inlett uppbyggnad av nya lokaler för Gislaved Scanplast AB som senare började tillverka skumplastförpackningar och därigenom räddade många arbetstillfällen kvar på orten. Företaget bytte senare ägare till Huhtamaki Sweden AB. Verksamheten upphörde 2008.
 
Under en 10-års period växlade sedan ägandet av Karlit, från Swedish Match till Fiberinvest till Svanboard som sedan ombildades till Rottneros Board och då fick även Karlit det namnet.
 
1992 satte Rottneros sina board- och spånskiveanläggningar i konkurs så då spred sig återigen oro bland de anställda. Lyckligtvis var fyra personer, varav tre anställda, villiga att gå in och ta över verksamheten, samtidigt återtog man det gamla namnet Karlit, ännu en gång var Karlholm räddat.
 
1995 går möbeljätten IKEA in som delägare med 25%, samtidigt pågår utbyggnad av Karlit, detta i form av en ny linje. Senare blir företaget helägt av IKEA
Karlit ägs sedan hösten 2004 av 4 tidigare anställda i företaget.
 
2004 Tillverkningen består numera uteslutande av MDF-board, lämpligt bl a till möbeltillverkning. Ett dotterbolag, Kadax AB, bedriver sedan 2007 främst möbelproduktion.  
2012 Karlitfabriken och Kadax begärs i konkurs och fabrikerna stängs.

 
Bruksgatan 1948

Brukskontoret 1948

Klockstapeln 1948

Kyrkan 1999

Smedjan 1948

Herrgården

Nöttö

Storsmedjan